Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - legolas

Sidor: [1] 2 3 ... 424
1
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 20, 2019, 23:24 »
Chaiyaphum MMMCDLXXVII (A), Thailand
21 januari 2019
90.5 kilo – ,,,,,
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,522 (uppåt)



Ett hjärta känner andras känslor

Idag är det måndag, och ett återbesök för att visa upp blodansamling och operations-såret hos läkaren på Saint Mary´s sjukhus i Khorat.. Så jag kommer att rapportera om detta lite senare på måndag, kanske nu på eftermiddagen, Hav tålamod mina lärjungar!! Forts. Följer vid 15;tiden tror jag...

Handskak

2
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 20, 2019, 01:22 »
Chaiyaphum MMMCDLXXVI, Thailand
20 januari 2019
90,5 kilo –
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,517 (uppåt)



Hoppas gärna på mirakel,
men förlita dig inte på dem...

Jag har lite foton att dela med Er, visst det handlar om Thailand, så helt ute är det faktiskt inte. Ja ni vet att jag klagar på allting här i Thailand, men en sak är ju säker, att när thaiarna väl vill lägga energi på annat än att sova, supa, och vara otrogna mot sina fruar, så är dom riktigt konstnärliga. Ja man kan absolut inte tro detta, men när dom väl sätter manken till. Kolla bara deras välvårdade tempel.



Ja inte deras skit-tempel som är smutsiga, fula, och eftersatta, men de tempel som de vill visa upp för turisterna, ja då är dom supersnygga. Och tänk när kungen eller drottningen fyller år, eller skall hedras, ja jäklar vad dom städar utefter vägarna och dikeskanterna, det är rent otroligt, och de sätter upp flaggor efter alla genomfarts-vägar, ja miljontals av dem.



Titta också på de foton jag bifogar, Snygga färger va? Och tänk att detta är faktiskt enbart pet-flaskor, inget annat. Tycker det är kanonkul ide´..... Så visst kan thailändarna, de har bara den inneboende latheten att övervinna, och den kommer garanterat ifrån den nedärvda by-genen, det var ju bara stort sett en endaste generation sedan, som thai levde sina liv i byar ute i urskogen, och bara brydde sig om just den dagen som var då, och sket i morgondagen..



Jag pratade ju om att gå i pension för några dagar sedan. Ja kanske inte jag då, men jag tror att det finns andra bra exempel på andra människor, som nog borde se över sitt “hus”, och lämna arbetslivet bakom sig, lika klart som vissa borde när åldern är inne, sluta köra bil....





Ville gärna visa Er två foton ifrån min kompis Graham, och hans bröllop i Sakon Nakhon, som jag ju missade att åka till beroende på ljumskbråcks-operationen. Ja vi skall åka dit framåt mitten av februari, och det skall faktiskt bli roligare att träffas på tu man hand då, istället för att knö på bröllopet, med 20 st stupfulla alko-engelsmän.....

Annars här idag, så är det ju söndag, jag förväntar mig inte att det händer något speciellt alls. Jag känner att jag nog skall stanna vid datorn ganska still, för att om möjligt se om det hjälper mot smärtorna, och kanske kan skynda på att blodet sugs upp av kroppen, nere vid ljumsken  ni vet...

Annars avslutningsvis så var det en fantastiskt trevlig upplevelse nu sista gången med Transferwise, och transferera pengar. Jag har ju gjort detta tidigare cirka 5 gånger nu, och det går ju snabbt, ja från en dag till nästa bara. Nu dock så fick jag chansen att se om det verkligen fungerade, som dom sade, alltså att få pengarna inom 6 timmar ned till Thailand.

Ja alltså från 2,5 arbetsdagar ned till 6 timmar, och dessutom bättre kurs, och lägre avgifter än bankerna ger. Villkoret för dessa 6 timmar, är då att man skickar pengarna innan klockan 08.00 på morgon, ja då lovar dom att pengarna finns på kontot senast klockan 14.00 på eftermiddagen. Jag kollade klockan 13.45 och se där... pengarna fanns redan på plats, helt fantastiskt...

Handskak

3
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 19, 2019, 04:19 »
Jag har nog lite tur med det, att jag gillar både maten och spriten, så jag behöver inte anstränga mig ett skvatt för att " anpassa" mig, men varför utlänningar tycker dom måste göra det förstår jag inte heller. Min fru anpassade sig inte ett skvatt under alla år i Sverige och vi kommer alltid att förbli utlänningar här, vad vi än gör...

stundtals så är du i min mening en svensk "Buddah" i dina funderingar, där uppe i det avlägsna Waeng Noi....

legolas

4
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 19, 2019, 01:37 »
Chaiyaphum MMMCDLXXV, Thailand
19 januari 2019
90.5 kilo –
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,516 (uppåt)



Varje person har sina egenheter!!

Idag kommer de matvaror som vi beställde för några dagar sedan, vi skall hämta dom klockan 08.00 redan, alltså om en styv timme... Min kostnad blev till slut 2,365 baht, plus att jag fick i present av O Leary´s 2 stycken vörtbröd för lång och trogen tjänst... Vad Ingemar och Håkan skall betala, har jag ingen aning om, då det var Håkan som lade beställningen denna gång!!

Lilla Funfa, heter ju Farsai egentligen, men jag har alltid kallat henne F,unfa, vilket ju är thainamnet på busken Bouganvillea. Hon fyllde igår 14 år, och den lille “tassen” har vuxit från en baby när jag såg henne första gången, till en liten dam redan. Vi hade barbeque, förstås, hemma hos Araam, som var på besök nu i hela 5 dagar....

Undrar hur länge sedan det var som hon var här i fem dagar? Måste ha varit för 5-6 år sedan minst!! Och jag fick åka dit förstås och vara med en stund, men det skall sägas min blodansamling i ljumsken gjorde så jäkla ont, så jag kunde inte ens käka nåt, utan åkte hem efter 1 styv timme.

Annars denna Barbeque, som thai här där jag bor i alla fall, ALLTID har på menyn. Om det så är bröllop, skilsmässor, munkinvigning, födelsedagar, husinvigningar, eller Buddah-dagar vilket det ju för övrigt verkar vara hela tiden, så nog fan har man “Barbeque”... Denna maträtt består av en sorts kött; griskött skuret i skivor.



På den lilla cement-klumpen vari man har kolen och elden, så lägger man ju den grejen som ni ser på fotot. Man häller vatten däri, dumpar olika i grönsaker, och får fram en ganska god enligt min smak, typ soppa, som flyter omkring där. Grisköttet, och räkor, och bläckfisk (som luktar bara fan), och vad man vill, lägger man sedan på mitten, och grillar det som ni också ser på fotot..

Allt detta smakar samma från gång till gång, och från år till år. Jag har käkat det nu i snart 11 år, och trots att smaken på soppan är god, och köttet som för övrigt är helt jäkla okryddat, också är gott. Så blir man sabla trött på den urusla mathållningen som thailändare har. Ingen smaksättning alls mer än fisksåsen, som fungerar som salt-tillsättare inget mer.

En sås för att förhöja smakupplevelsen kan dom inte ens stava till, och att krydda maten intill förfining låter sig helt enkelt inte göras. Men är så fast i sin gamla stil, sin rent ut sagt infödings-stil, då när dom satt ute i djungeln i byn och käkade, så dom vet inte hur dom skall ta sig ur detta levnadssätt, och utvecklas lite.

Men hur skall man kunna förvänta sig detta, då thailändarna per automatik ser ned på allting som utlänningar gör och kan. Speciellt då västerlänningar. Ja dom skryter ju alltid att dom var det enda landet här i Sydostasien, som aldrig koloniserades, och ser detta som deras egna privata hjälte-gloria. Men att dom sedan släppte sitt land under 2 nätters snabb-invasion till japsen under 2.a världskriget, har dom mycket effekt helt glömt bort...



Jag klarade i alla fall av att käka 3-4 små skivor av grisköttet, men tackade nej till det torra riset, det får vara nog med denna mat. Jag äter min mat hemma. Mat som jag gillar. Varför i helsicke skall jag försöka att anpassa mig 67 år gammal, varför? Till vilken anledning?? Jag respekterar Yongans smak och tyckande, och hon accepterar min smak och tyckande,

Jag lagar oftast min egna mat, men stundom så gör faktiskt Yongyut min middagsmat, och hon gör det riktigt bra. Jag tycker hon är duktig i köket... Men anpassning för min del är inte att krypa till korset, och helgonförklara alla thai, helgonförklara deras kockar, och sedan äta allt som dessa urusla kockar sätter fram på bordet.

Nä anpassning i mina ögon, är helt enkelt att man accepterar varandras olikheter. Jag ser och jag läser alltför ofta alla dessa turister som dimper ned här i Thailand, käkar thaiarnas godis som smakar räkor och havs-tång, och de käkar all thais mat och de dricker all thais svinäckliga hembrända skit-sprit.. och de säger stolt till alla andra, "kan ni inte anpassa Er, stanna hemma i Sverige". Detta är toppen av bottenslafset bland svenskar i mitt tycke..

Handskak

5
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 18, 2019, 05:19 »
Chaiyaphum MMMCDLXXIV, Thailand
18 januari 2019
90,5 kilo –
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,511 (nedåt)



Ju äldre vi blir,
desto färre saker är värda att köa för.....

Vill inte prata mer trista sjukdomar, men nämner bara som i förbigående, att jag slutade igår torsdag att cykla för några dagar, tycker att blodbubblan i ljumsken, känns väldigt extrem just nu, och rör på sig lite grand, och det gör faktiskt ganska ont skall sägas. Så ett par dagars vila, IGEN, och sedan får jag hoppas att kroppen tar hand om blodet som läkaren lovade...

Annars igår kväll, så hade vi en trevlig kväll hemma hos York, han bjöd på pizza med öl, och det går ju bra ihop. Han kör ju med sin vitlök med salami till hans favorit-pizza, men han var schysst, och gjorde en hel plåt av min pizza också, alltså Hawaii. Men folk e la roliga, jösses dom ivrar och säger att salami hit och dit är pizza nummer 1, och Hawaii bara är turist-skit.

Och så då när man sätter sig till bords, ja då serverar dom Hawaii-pizzan ut på bordet, och folk äter som fan och rensar fatet, och EFTER det, så smyger dom in Salami-pizzan, varefter den blir halväten. Kunde dom inte börjat med den äckliga Salami-pizzan, så kunde ju alla dessa Salami-älskare äta sig fördärvade på den pizzan, istället för att vräka i sig av min underbara pizza....

Nä folk e konstiga skall sägas.. Annars en supertrevlig kväll, och många ämnen avhandlades. Våra 3 damer satt på bortre ändan av det stora träbordet, och det åt sina rötter löv och sallad, och drack en jäkla massa röd-vin. En av dom var nykter hela kvällen, och en av dom blev fnittrig, och en slutligen blev rejält packad, och hade säkert roligast av oss alla...



Om det är några av Er som undrar över den fullständiga röran av färger på registrerings-skyltarna här i detta landet Thailand, så kan ni se foto ovan, vilka skyltar det är och var dom tillhör. OK Thailändarna själva kanske i vissa fall har kläm på detta, men jag misstänker att den stora massan, antagligen endast vet om 2 färger, och det är den vanliga vita “bonn-skylten” på bilarna, och sedan den röda “adels-skylten” den vet dom alla om.

Thailändare när dom köper nytt, kan alltså åka omkring i flera år här med de röda skyltarna, som visar att bilen är ny. Detta ger då bra prestige, och bevisar att dom förtjänar en plats högt upp i näringskedjan. Och dessutom så länge som skyltarna sitter kvar, så är bilarna inte officiellt ute på vägarna, och betalar då heller ingen skatt... Så 2 goa anledningar för bonn-befolkningen här, att skrävlandes köra omkring med sina röda registrerings-skyltar i evigheter...

Jag satt och funderade på detta med att jobba lite grand. Först skall jag förklara. Det är nåt fel i skallen på mig själv, kanske inte på alla andra. Men jag ser mig själv i spegeln, och jag kan faktiskt inte “SE” en gubbe på 67 år!! Så i min skalle, så är jag absolut icke 67, och absolut icke pensionerad. Ja kanske jag känner mig mentalt mer som en 40;taggare.

OK kroppsligt, så har jag nog mer förståelse av min ålder, men som sagt, icke mentalt. Jag funderade härom dagen, skall man jobba när man är 67 år. Eller skall man “lämna plats” för yngre förmågor? Svaret kom blixtsnabbt till mig. För det första så finns det absolut ingen som jag tar jobbet ifrån.



Och för det andra, så finns det ingen mer än jag i stort sett i Sverige som jobbar så specialiserat med flyttsaks-transporter som jag gör. De s.k. “yngre förmågorna” på företagen, lägger i stort sett på luren när privatpersoner ringer och vill ha in priser. Ingen av dessa “förmågor” vill ta jobbet som det innebär att ro hem en sådant arbete/jobb ifrån en kund, och sedan så har dom heller inte kunskaperna.

Står det ingen skriven manual inne på google så kan dom ingenting, och därför så för att rädda nyllet/ansiktet, så tackar dom hellre nej till jobb och tappar inkomster. Jag själv är själaglad för detta, som alltså sedan jag pensionerade mig i stort sett har betalt hela mitt hem, och en stor del av möblemanget och inredningen i vårt hem. Så jag kommer nog att fortsätta så länge som jag kan hålla tankarna i styr, och hålla skrivandet på rätt köl.

Varför inte.... Jag gör ju faktiskt en himla nytta med det jag gör... Jag har noterat alla kunder jag haft sedan jag flyttade 2008, alltså 10 år. Och på Israel, så har jag haft 127 stycken, och på Thailand 166 stycken familjer, som flyttat genom min försorg. Så varför sluta? Där emot så slutar jag detta kapitel nu, och känner mig lite bättre till mods, när jag fattat att jag fortfarande för vissa, kan göra lite nytta...

Handskak

6
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 17, 2019, 10:27 »
Nääää..
Men man kan ju sen skicka tillbaka till Thailand när kursen kanske är bättre...
Valutaspekulering är ju inget nytt...

Nä och en bra sysselsättning för en orolig själ....

legolas

7
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 17, 2019, 09:50 »
Skicka tillbaka till Sverige, ja det låter väl bra, du kommer ju ändå att flytta hem igen till Sverige på lite äldre dar...

legolas

8
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 17, 2019, 04:55 »
Chaiyaphum MMMCDLXXIII, Thailand
17 januari 2019
90,5 kilo –  ,,,,,
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,514 (nedåt)



Vara ung är vackert,
men vara gammal är bekvämt,

Ja idag är det torsdag, och det är den sista av en lång radda av dagar, där vår svenska krona sjunker sakta men säkert ned i dyn. OK vi är redan i dyn, men vi sjunker djupare ned i dyn i alla fall. Vi har en regering som vi inte saknar, ty det märks inte ens att den saknas, så man undrar ju egentligen till vilken  nytta vi har den?

Värdet på vår valuta lär ju inte stiga så länge vi inte har en sittande vald regering, och den lär knappt heller stiga mer p.gr.a. att vi importerat flera miljoner människor, som INTE bidrager ett skit till varken stads-kassan, eller några företags-kassor, och heller icke verkar ha någon vilja att bli svenskar, och ens tillhöra vårt lag.

Men jag fortsätter att sticka huvudet i sanden, och vill helst inte ens höra talas om politiken, men tyvärr så dyker den upp precis hela tiden t.ex. på facebook, så den är svår att undvika. Jag är numera så ointresserad av Sverige tyvärr, så jag t.om. struntar i att skaffa en VPN-tunnel så jag kan se svensk TV.

För övrigt så rullar livet på framåt. Min hematoom har beslutat flytta på sig lite grand. Förut så låg den precis under stygnen på operations-såret, men nu har den flyttat på sig uppåt lite grand, och närmar sig höften åt mera. Jag skall ju på återbesök till läkaren i Khorat på måndag 21 januari, så får vi se vad han säger om läget...

Men jag tycker att kroppen borde väl vid det laget ha börjat absorbera denna blodsamling kallad Hemtoom. Eller så beror det att jag har cyklat 3 dagar på raken, gjort att det kanske försinkar läkningen, vem vet. Idag i alla fall så skiter jag i att cykla, det gör för ont helt enkelt.... Vi får se tiden an...



Idag, så är vi bjudna hem till York på middag, och det skall bli kul, det blir pizza och rödvin antar jag... Jag vet inte vilka som kommer mer, jag vet att Håkan med fru kommer, men inte vilka mer, har glömt att fråga!! Så en kamrat-träff är alltid roligt. Annars här på gatan, så är Dan, amrisen super-lycklig, och riktigt lever upp nu när Amphorn har gått i pension.....

Miss Pussy, vår granne, har ännu ett offer på “slaktarbänken”, denna gång en hyggligt ung kille faktiskt, så det skall bli skoj att försöka utröna om hon klarar av att dränera honom på några stålar. De flesta unga har ju inte så många kronor till sitt namn, ja vi får se. Ja Miss Pussy är en duktiger kvinna.

Jag hörde häromdagen att hon började jobba falang redan som 15;åring.. Hon skötte det tydligen från Chaiyaphum lokalt här då, och jobbade via dating-sajter... Hon kom ju sedan ganska snabbt som 17;åring ned till Phuket, och fick en mer direkt “approach” till jobbet så att säga, detta med föräldrarnas, eller skall vi kalla dom "hallickarnas" lov och förtjänst...

Och på den vägen är det då. Hon är ju fortfarande ganska ung, tror hon är runt 30 år nu, och vi har ju haft henne över vår horisont nu i exakt 10 år.... Hon är fortfarande en grann tös, nä dam kallas det väl när man är 30 år. Hon färgade sitt hår för 6 månader sedan, till ljust gult hår, och nu ser hon mest sliten och förfallen ut... Så förändring är inte alltid till det bättre.

Handskak

9
Fritt forum / SV: Plats för skratt
« skrivet: januari 17, 2019, 04:07 »
En dåres försvarstal kommer att låta kanske lite grand så här misstänker jag....

- "Vi arbetar alltid framåt i tiden. Vi politiker arbetar icke dag för dag. Vi politiker arbetar för tillfället med år 2020, icke 2019...... Att det fungerar så fint utan en regering bevisar bara vilket fint arbete vi tidigare har gjort..."

funderat av:
legolas

10
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 16, 2019, 02:18 »
Chaiyaphum MMMCDLXXII, Thailand
16 januari 2019
90,1 kilo – 90,1 (14 km) 53 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,560 (nedåt)



Min Gud, håll dina armar runt mina axlar,
och din hand över min mun!!

Jo just det, igår eftermiddag så gjorde jag pannkakor till familjen, plus 8 stycken pannkakor till Dan och Amphorn. Dan har ju kommit hem ifrån sin sjukhus-vistelse på 3 veckor, han har fått en pacemaker, och det har varit ett jäkla “meck” med honom som jag sagt tidigare. Men dom lyckades rädda livhanken på honom till slut, och det var himla bra gjort.

Speciellt med tanke på att denne amris Dan ju levt ett liv i en fullständig avsaknad av all form av motion i någon enda form. Killen har varit smällfet alltsedan 20 års-åldern har han sagt, men aldrig gjort ett dyft för att “komma på fötter” och bli åtminstone lite grand i form som de flesta andra människor är. Nu tack vare hans senaste sjukdomar där han dränerats på energi med att ligga till sängs, tappa aptiten och bara få dietmat.

Så har han gått ned till mäktiga 114 kilo. Han själv är otroligt glad och stolt, och proklamerade igår, att han nu var nere på samma vikt som han hade när han var 19 år gammal, alltså början av 1960;talet... Så hans fetma har funnits med honom från det han slutade skolan i stort sett...

Jag ville nu trösta honom med “swedish panncakes”, vilket jag vet att han stor-gillar. Dan han är allmänt lycklig han också nu. Dels då för att allt till slut fick ett lyckligt slut med pacemakern, men MYCKET också tack vare att Amphorn nu till slut har gått med på att pensionera sig, 58 år gammal....



Hon inser att ha Dan hemma, där allt hälsomässigt kan hända under hennes arbets-dagar, mest ger henne oro på hennes arbetsplats, så hon beslöt sig för att avsluta sitt liv, och stanna hemma, och ta hand om Dan... Ja hoppas allt blir till det bästa för dessa två då, om det nu är vad dom verkligen vill...

Idag annars, så utökade jag min cykeltur ifrån gårdagens plågande 12 kilometer, till mödosamma 15 kilometer. Inte för att jag är trött, utan för att det gör skitont. Jag bryr mig inte om det onda. Jag känner mig mest lycklig att jag troligen är helt frisk nu, och bara behöver vänta på att smärtorna om 1 eller max 2 veckor försvinner.

Lunchen, så bjöd jag hem Ingemar och Håkan på pannkakor från igår, och det blev en trevlig lunch med 2 goa gubbar, och pannkakor är ju aldrig fel. Dock så är både pannkakor och Janssons Freestelse den typ av mat som man helst ogärna äter 2 dagar i rad. Man blir änna lite trött på den maten s.a.s.

Sedan nu idag på eftermiddagen, så kom Håkan över och gav mig en rejäl portion med Jansson Frestelse. Så himla gott, stora äckliga lök-slafsor var gömd i maten, men jag blundade och skyfflade in, så det gick bra som sjutton att äta, trots lök-eländet... Nu har vi 3 killar dessutom beställt online ifrån O Leary´s en ny omgång med godis därifrån.

Jag för min del beställde följande godsaker; Rågbröd, Edamer-ost, Wienerkorv, köttbullar, Hårt bröd, räkost, Johnnys senap, ärtsoppa, mjölkchoklad, och skorpor... Totalt kostar detta mig 2,445 baht plus andelen i fraktkostnaden cirka 170 baht... Skall bli himmelskt gott att få hem lite falang-prylar att stoppa i “kistan”..



En avslutande stilla fundering. Har thailändare alla "knivarna på rätt ställe i utdragslådan" i köket?? Jag såg denna bild på en toalett a la falang-style, och visst är det ju alltid kul att vara social och ha kontakt med folk... Men alltid??

Handskak

11
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 15, 2019, 01:59 »
Chaiyaphum MMMCDLXXI, Thailand
15 januari 2019
89,5 kilo – 89,1 kilo (15 km) 1 timme 2 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,567 (nedåt)



När du är missnöjd, och önskar bli ung igen,
tänk på algebra!!

Ja så bar det av då bort till Khorat, eller som dom säger oftast här, Nakhon Ratchasima. Det var ju återbesök till sjukhuset Saint Mary´s... Anledningen för återbesöket var ju att ta bort stygnen som stramade som bara fan, och har gjort det en hel vecka nu... och anledningen till det var ju blod-ansamlingen där i såret under huden, som pressade på rejält underifrån, och uppåt emot stygnen då..

Tyvärr är det ju som så ofta, i alla fall för mig, att trots att jag litar på läkare oftast, så måste man ju också försöka lite i smyg, försöka att se vad dom håller på med, vilka mediciner dom pumpar i en själv. Detta gjorde jag ALDRIG hemma i Sverige, där jag litar 100% till läkarna.

Men här, där ansvar för läkarens och myndigheternas sida är noll och ingenting, och allting som drabbar individen är deras egna fel, och alla konsekvenser får dom stå för själva. Ja i ett sådant liv här, så måste man vara på alerten, och hålla koll på verkligheten, och på vad som rör sig runt omkring en själv.

Kanske att en del av detta, är just den anledningen, att man bland annat lärde sig alla VISA-frågor om Thailand, just för att slippa vara i händerna på dessa korrupta myndigheter. Alltnog, jag kollade ju läkaren, och när jag märkte att jag blödde ganska hyggligt efter operationen, så hade ju läkaren redan sagt till mig att starta med min blod-förtunnande medicin.

Jag käkade dessa i 2 dagar, men sedan helt sonika på söndagen, 3 dagar efter operationen, så slutade jag med dom. Inte fan tänkte jag vara hemma, och det skulle blöda som skam, när det redan var så illa. Jag slutade i alla fall med medicinen från fr.o.m. förra söndagen. Och vid besöket igår (8 dagar senare) så frågade jag läkaren om jag skulle börja igen nu då, om jag var okey helt enkelt.

Ja sade han, inga problem kör du igång med de blodförtunnande, han ville inte ifrågasätta mig verkade det som. Så det är vad jag menar med att försöka ha kollen här nere. Ingen kommer att ta ansvar om dom övermedicinerar dig med antibiotika, eller att de ger dig 4 stycken olika Paracetamol på samma gång mot löjliga små-smärtor, som ingen smärtmedicin kräver överhuvudtaget.



Ifall de ger dig epilepsi-medicin som de gjort mot Yongan, där jag helt slängt den åt helvete, ihop med all Paracetamol... Yongan har med detta nu också lärt sig, att alltid komma till mig med sina mediciner, så googlar jag och sedan vidtas åtgärder. Är jag det minsta osäker, vill ju inte leka outbildad dödsängel, vill ju inte slänga medicin då jag inte är en doktor, i onödan...

Nu i alla fall, doktorn kom in på undersöknings-rummet på sjukhuset, ja vi fick förstås vänta hela 1,5 minut när vi kom, men det fick man överleva. Han tyckte såret såg helt OK ut, det som han en vecka tidigare kallade en blodsamling, men absolut inte en Hematoom, hade nu i mina ögon i alla fall, förvandlats sedan flera dagar tillbaka, till en kraftig knytnävs-stor Hematoom.

Det trycker och pressar, grymt underifrån som sagt var på såret. Men läkaren sade att han vill inte suga ut blodet eller göra någonting. Han sade, kroppen tar hand om den Hematoomen inom 1 vecka, absolut maximalt 2 veckor. Och det kändes ju himla gott. Det slutade att strama lite grand, direkt sköterskan klippte bort sy-tråden i såret. Görgott!!

Vi var klara inom 30 minuter totalt, och detta var alltså 30 minuter från det vi kom, till då vi steg ut utanför sjukhusets portar. Jag måste säga att det är en fantastiskt befriande känsla i jämförelse med de svenska sjukhusen, och våra hemska väntetider där... besöket kostade hela 720 baht denna gång (SEK; 205:-), och detta är alltså ett "dyrt" privat-sjukhus...

När vi kom hem, så kollade jag på en film för att riktigt mysa till det, jag steg sedan på cykeln, och cyklade i “pensionärs-tempo” i 12 kilometer. Ena testikeln värkte av blodet i pungen, och där jag satt på den hårda sadeln. Men jag var så himla lycklig att vara på bättringsvägen, så jag cyklade glatt runt detta varv med hojjen, även om det som sagt var värkte en hel del.... "Man får lida pin, för att bli fin"....."det som inte dödar, det härdar".

Handskak

12
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 13, 2019, 23:48 »
Chaiyaphum MMMCDLXX (3.470), Thailand
14 januari 2019
89,5 kilo – ,,,,,
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,575 (uppåt)



Rikedom gör dig smart,
därför att rikedom gör dig rik..

Ja livet här på landet är inget direkt att klaga på. Jag läste idag om en kille som beklagade sig djupt över hur varmt det är när man bor här, han menade alltså att det blir jobbigt i längden. Killen är hyggligt ung, typ i 40;års åldern, så jag vet ju inte sanningen om hur han kan bo här nere i Thailand, istället för att jobba på hemma i Sverige.

Men kanske han ärvt stålar, kanske han jobbar via datorn, eller har ett arbete här, eller så myglar han via sjukkassan. Jag tror att i det läget när man är hyggligt ung, har runt 20 år eller mer att arbeta innan pensionen, så är man inte riktigt “färdig” med livet. Jag tror att det mentala inne i oss människor, talar om att det är dags att lägga ned detta med paraply-drinkar, och åka hem och jobba.

Killen ifråga, han berättade att hans thailändska fru ville hellre hem till Sverige för hon var så “trött” på Thailand, och att det bara blir varmare och varmare i Thailand. Och kriminaliteten bara ökar, och priserna bara ökar. Detta illojala sagt av en thaidam då. Ja jag tror inte ett skit på sådant snack. Det låter mer som ord som lagts i hennes mun av en falang-kille..

Denne kille är nog som de flesta andra av oss människor, vi är så jäkla fega och vågar inte stå för våra beslut, och vill hellre skylla ifrån sig på andra faktorer än sig själva. Killen skyllde han också på samma saker som sin fru, så nu tack vare värmen, så skulle han minsann åka hem. Och istället bara säga att han längtade hem, saknade Sverige, så började han yra om olika saker som var så himla dåligt med Thailand.



För min del så tror jag med bestämdhet, att unga människor skall inte bo heltid utanför Sverige, om man nu inte har ett riktigt arbete och ett riktigt liv, vilket för all del många har som just jobbar och har familj i Thailand t.ex. Men detta att som ung åka hit ner och bara driva omkring, inte jobba och inte göra ett skit.

Ja det är ju rent förkastligt. Ens liv rinner bara förbi en själv, ens s.k. karriär hamnar på soptippen, och man förlorar tid som man aldrig kan få tillbaka igen. Så detta fenomen med att man träffar på alltför många unga människor ifrån väst som slår dank härnere, och som "förverkligar sig själva är rent bullshit,  är tror jag mer en spegelbild av det förfall som försigår i våra västliga länder...

Nä ni som läser detta, alltså ni unga, stanna hemma, åk hellre på semester, och pippa, sup, och ha kul under några veckor, och bygg upp Era liv, ni passar helt enkelt inte in här, och ni spelar nog inte riktigt i den divisionen än så länge. Ni får träna på och utvecklas hemmavid, innan ni kommer in i vårt “omklädningsrum” här nere i Thailand...

Imorgon när detta skrives, alltså idag när detta läses (måndag), så skall jag åka till Khorat för återbesök, och ta stygnen ifrån såret. Och det skall bli jäkligt härligt, det svider hela tiden som sju svåra år i såret, men detta brukar ju släppa helt när stygnen är borttagna och det hela liksom “lossnar”... Jag får rapportera om den grejen på tisdagen. Enda lilla orosmolnet är väl att jag känner en stor förhårdnad under huden vid såret, och DET är en hematoom som heter duga...ha det gött!!

Handskak

13
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 13, 2019, 02:25 »
Chaiyaphum MMMCDLXIX, Thailand
13 januari 2019
89,5 kilo –
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,569 (nedåt)



Lycka och charm kan icke köpas i en affär...

Hejsan där, snart dags,,, råttan är snart färdiggrillad, och glädjen står högt i tak skall ni veta. Hur den smakar. Ja inte fasen vet jag, skulle nog aldrig klara av att få i mig sådan mat. Dock så kan jag snabbt sammanfatta det lilla jag vet om “rått-intaget” här. Thai käkar alltså icke råttor som lever bland avfall och skit, de äter naturligtvis ENBART risfälts-råttorna, vilka då så klart har tagit smak av sin föda som dom enbart äter där ute på risfälten, och ICKE bland sopor och avfall....



Ja råttorna ute på risfälten, lever där, förökar sig där, och äter ENBART ris som basföda, plus naturligtvis även annat kött som lever därute på risfälten, dom är ju faktiskt köttätare också. Men oppurtunister som det ju vackert heter. Vilket innebär att man slafsar det som råkar passera eller stöter på, eller hur???

Köttet av en risfälts-råtta enligt initierade källor, smakar inte kyckling, men väl en mildare “variant” av kyckling-köttet sägs det... För övrigt ett välsmakande kött, som är otroligt uppskattat här i isaan, alltså mina hemtrakter här... Storlek på en risråtta brukar vara så här; i en vanlig spann, så får det maximalt plats 3 stycken råttor, icke mer..... Tack för maten...



Har ni sett modiga familjen. Ja man skall ju hoppa upp på hästen när man fallit av, men frågan är.... Finns det en gräns? Finns det en gräns där man kanske skall fråga sig själv, om man är lämpad för detta att köra motorbike, och finns det en gräns när det är dags att sluta lita på att “pappa” skall köra moppen... hahahaha!!



Nä nu skall jag hjälpa Yongan med disken, taskigt å lämna henne ensam med lunch-disken, det kommer ju senare idag middagsdisk också, men där tror jag hon får ta den ensammen. Ha en god dag...



Vart har livet tagit vägen? Såg ni fotot här ovan på Pippi, Annika och Tommy, ja kan ni tänka Er att premiären gick av stapeln på TV året 1969, jag var då 18 år ung och nästan okysst... Det har nu passerat hela 50 år exakt, och vi alla, inklusive skådespelarna också, ser helt annorlunda ut, efter att ett helt jäkla liv har passerat revy....

Det enda som jag känner kan trösta oss i att bli gammal då, är ju att vi ALLA oavsett ålder, vi alla har legat på topp i närings-kedjan, och fått ta del av känslan att INTE vara slängd på soptippen, som ju vi ALLA blir runt 50;års-strecket senast... Så 60-70;talet var det vår tid, och efter det blev det en brantare nedförsbacke som sagt var...

I fredags annars så fick jag finbesök av ett jättetrevligt par, han hette Johnny J i alla fall. Vi har haft “kontakt” i många herrans år nu ute på internet, så det var första gången som vi träffades i verkliga livet. Vi fick i alla fall tjöta i drygt 2 timmar ihop, och jag hann få chansen att bjuda på hemlagad pizza, så det var käckt. Hoppas att vi kan ses igen när dom kommer ned ifrån Sverige senare under 2019.

Handskak

14
Att bo i Thailand / SV: Erfarenheter av Air China?
« skrivet: januari 12, 2019, 02:08 »
Seppo,

mitt förslag är att du NU genast, bara för att inte glömma, bokar din resa till Nya Zeeland, och gör den resan under de FÖRSTA 30 dagarna i Thailand, ty du skall ha en utresebiljett att kunna visa upp. Det behöver alltså inte vara en returbiljett, utan en resa UT UR Thailand, det räcker...

Du behöver inte vara rädd att Thailand skall ändra på förlängningar, de enda förändringar som skett de sista 10 åren här har enbart varit positiva saker för oss utlänningar i stort sett, med något enstaka undantag...

legolas

15
Medlemstrådar / SV: Thailand - ur min synvinkel
« skrivet: januari 12, 2019, 01:38 »
Chaiyaphum MMMCDLXVIII, Thailand
12 januari 2019
89,5 kilo –
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,573 (nedåt)



Hopp och väntan gör dårar av vettigt folk!!

Läste en kul grej om hur ett övergivet, byggt shoppingmall mitt inne i Bangkok alltså, översvämmades, vattnet stannade där inne, och det utvecklades till att bli rena rama fiskdammen där inne... Ja kan ni tänka Er, bygga inne i centrala Bangkok, ett shoppingmall för flera miljarder thai-baht, och sedan blir det övergivet.





Nu fick i alla fall fiskarna ett hem att simma omkring i. Men vän av ordning undrar ju, hur i helsicke kan fiskarna leva och äta.. Ja vad äter firrarna där inne egentligen? Och titta det är ju inga enstaka fiskar precis, en riktigt hoper av fisk mätt  i hundratals kilo...



Kul detta med Thailand, och den hysterika det finns runt detta med alla sexuella avarter som finns här helt öppet. Här verkar man skita fullständigt i allting, och ack och ve den baby som av misstag greppar en docka, och råkar ha den i näven när föräldrarna set detta. Han kommer troligtvis genast att kläs i rosa kläder, klänning, och trosor.

Naturligtvis så är det jättebra att man inte mobbar och är taskig emot dessa människor som verkligen föds i “fel” kropp, men helvete kan det finns så enormt många “fel” kroppar i Thailand egentligen? Man går på stan, och går det 1 minut utan att man ser en ladyboy, ja då är det helkonstigt, eller så är man blind.

Dom finns överallt, dom t.om, går på flick-skolorna. Här i Chaiyaphum på Namkaengs flickskola för endast flickor, så går ladyboysarna skall ni veta. Om alla miljoner bögar också går där vet jag inte, men dessa verkar dock stortrivas bland pojkarna på de vanliga skolorna av naturliga skäl.



Man har ladyboys-tävlingar i mängd, och dessa konstiga människor lär sig att föra sig som det ju heter. Men en sak är säker, både ladyboys som bögar, ingenting verkar kunna få dom att INTE ha den där helt överdrivna "svängiga" stilen, när du glider gatan fram på stan, ja ni vet säkert. Det sägs ju att det är svårt att se OM det är en tjej med snopp, eller vad.

Men vissa omisskännliga kännetecken finns det i min värld i alla fall, oavsett hur vackra dom skulle vara: a) känslan man får, ja den aura av “fel”. Den går ibland inte att ta miste på, Inget direkt att peka på, bara den där känslan att “något är fel här” och b) gången när dom glider fram, avslöjar ju dom oftast ganska enkelt...

Och c) adamsäpplet är ju en tuff grej att dölja. d) storlek på händer och fötter går ju knappt att operera bort. Ofta man ser en perfekt kvinna med alldeles för stora händer, ja då är det dags att kolla “paketet” innan man hoppar i "halmen" med dom... e) rösten brukar vara omisskännlig om nu inte intaget av östrogen varit kraftigt under en lång tid...

Jag påstår inte, om att det INTE finns en perfekt ladyboy, där man aldrig i helsicke kan se i "förväg"vad det är frågan om, men det är bara ett vidunderligt stort undantag, ungefär som att vinna högsta vinsten på Penning-lotteriet.. Med lite rutin så känner man i ryggmärken att nåt är fel, och då börjar man leta efter de omisskännliga kännetecken som brukar finnas.



Avslutningsvis, frågeställningen framkommer ju ibland om huruvida folk föredrar en ladyboy framför en kvinna, men naturligtvis, så är ju detta mest på skämt. Dock så kan ju skämtet sätta sig i halsen, bildligt talat, eller hur?

Handskak

Sidor: [1] 2 3 ... 424